Återbruk vid rivning
Inom vissa projekt finns det möjlighet till återbruk, dvs att vi kan hitta sätt där balkar, räls eller annan utrustning eller maskiner kan användas i en ny miljö och på så vis förlänga livscykeln.
Utöver återvinning av järn och metallskrot kan man i vissa fall även återbruka material och produkter i samma form som de är. Materialet eller produkten behöver då kontrolleras och godkännas för återbruk med tanke på hållfasthet och funktion. Ett material som ska återbrukas behöver hanteras rätt från början så ingen yttre påverkan görs som kan
påverka möjligheten till återbruk negativt. Exempel på återbruk kan vara tex järnbalkar och elmotorer.
Skillnaden mellan återbruk och återvinning
Vad är återbruk av byggmaterial?
Återbruk innebär att en byggprodukt används igen i sin ursprungliga form och funktion. Det handlar om att rädda material från rivningsprojekt – som dörrar, fönster, tegel eller stålbalkar – och montera in dem i en ny byggnad.
Det fina med återbruk är att materialets värde bevaras. En dörr förblir en dörr. Genom att rekonditionera eller bara rengöra produkten förlänger vi dess livslängd utan att bryta ner den.
Vad är återvinning?
Återvinning innebär att materialet bryts ner till råvara för att skapa något nytt. Inom byggsektorn handlar det ofta om att krossa betong till fyllnadsmassa, smälta ner metallskrot eller mala ner gipsskivor för att tillverka nya skivor.
Även om återvinning är betydligt bättre än deponi (sopberget), innebär det att produktens ursprungliga värde och form går förlorad.
Den stora skillnaden mellan begreppen: energiförbrukningen
Den mest avgörande skillnaden enligt oss är energiåtgången. Återvinning kräver energi: För att smälta om stål eller glasa om fönster behövs enorma mängder energi och industriella processer. Detta medför ofta nya koldioxidutsläpp, även om det är mindre än vid nyproduktion med jungfrulig råvara..
Återbruk sparar energi: Återbruk kräver i princip ingen tillförsel av energi utöver transport och eventuellt lättare underhåll. Eftersom produkten redan existerar har den ”inbyggda energin” (embodied carbon) redan betalats. Att återbruka en stålbalk sparar upp till 95 % av den energi som krävs för att återvinna den.
Varför välja återbruk framför återvinning?
I den så kallade avfallshierarkin rankas återbruk högre än återvinning. Genom att prioritera återbruk minskar byggbranschens klimatpåverkan drastiskt. Det sparar på jordens ändliga resurser, minskar avfallsmängderna och sänker projektets totala koldioxidavtryck.
FAQ: återbruk vs. återvinning
- Vad är den största skillnaden mellan återbruk och återvinning?
Den största skillnaden är att återbruk innebär att produkten används igen i sitt befintliga skick (t.ex. en begagnad dörr), medan återvinning innebär att materialet bryts ner till råvara (t.ex. krossat glas) för att skapa nya produkter. - Varför anses återbruk vara bättre för miljön?
Återbruk rankas högre eftersom det kräver minimalt med energi. Vid återvinning krävs ofta tunga industriella processer och hög värme för att smälta ner eller omvandla materialet, vilket orsakar utsläpp. Vid återbruk behåller man dessutom materialets förädlade värde. - Vilka byggmaterial lämpar sig bäst för återbruk?
Material med lång livslängd och hög kvalitet är bäst. Exempel är tegel, stålbalkar, massiva trägolv, sanitetsporslin och innerdörrar. Även kompletta fönsterpartier kan återbrukas om de uppfyller moderna energikrav. - Är det dyrare att använda återbrukat material?
Själva materialkostnaden är ofta lägre eller noll, men det kan tillkomma kostnader för varsam demontering, rekonditionering och lagerhållning. I takt med att marknaden växer blir dock logistiken kring återbruk mer kostnadseffektiv. - Hur vet jag om materialet är säkert att återbruka?
Vid professionella byggprojekt görs en materialinventering. Där kontrolleras att materialet inte innehåller miljögifter (som asbest eller PCB) och att det fortfarande håller den tekniska kvalitet och bärighet som krävs för den nya konstruktionen.